Snö, snö, snö

För en som aldrig bott i hus så tycker jag ändå jag är duktig på detta med att skotta. Men jäklar vilket jobb det är! Jag har fått en helt ny respekt för husägare som håller fint och framkomligt vid sina entréer. Sen när man bor på landet så är det ju inte "bara" att skotta från ytterdörr till bil/gata och eventuellt garageporten. Här skottar vi gångar från hus till brygghus, från hus till grind, vidare till bilar vidare till stall och lada och sen en avstickare till vedboden. Sen ska man tillbaka en liten bit och skotta upp biten till fårhagen och sen vidare till hönshuset. När man sen kommer tillbaka till grinden så måste gårdsplanen skottas om man vill ha en möjlighet att komma ut med bilarna till vägen. Sist men inte minst så ska det skottas upp en liten väg till källaren och sen bort till grisarna. SEN är man klar. Bara gångarna tar ca 30 min, gårdsplan lika lång tid. Förutom igår, då vår vänlige granne kom över och körde bort all snö med sin traktor! Astá tyckte traktorn med det blinkande ljuset och märkliga ljuden var väldigt läskig men snöbergen den lämnade efter sig var fantastiska. Isen från djurens vattenbaljor är också fantastiskt god enligt Astá!

Man håller sig varm av skottandet och dessutom får man träning. Kommer in och tycker våra 16 grader är rena Thailandsvärmen! Men det gäller ju att elda ordentligt. Tidigare hämtade vi veden i skottkärran som vi sen ställde i växthuset, på så sätt blev sträckan kortare att bära vedkorgarna. Jättebra tyckte vi! Fram till förra veckan då dörrarna på växthuset frös fast... Så nu är det bara att konka vedkorgar hela vägen igen. Ska nog skaffa en bra pulka eller släde så det blir lite lättare när man ska frakta både ved, fodersäckar och halm!

Annars verkar det som att djuren pallar snön ganska bra. Grisarnas fötter tog lite stryk när det var jättekallt (-17 grader och därikring) och de trampade snön till is vid deras matningsplats. Deras sporrar (säger man så om grisfötternas bak"tår"? Jaja, de bakre paret tår) var röda och det blev även lite rosa märken i isen. Jag fick mer eller mindre panik och fyllde på med halm både i grishuset samt på marken där de får mat. Det senare var kanske inte så smart kom jag på sen eftersom halmen inte fick fäste utan blev bara bortbökad av grisarna. Som tur var löste det sig av sig självt när det blev lite mildare och det kom mer snö. Uppstår samma problem igen så ska jag nog sanda deras gångar, tänker att de får bättre grepp och på så sätt inte skrapar upp fötterna på samma sätt. Har någon varit med om liknande eller har några tips så tas de gladerligen emot!

Fåren knatar fram och tillbaka mellan vindskydd och höhäck, bräker när man kommer i närheten och är inte helt nöjda när man bara ger dem hö. De vill hellre ha kraftfoder och havre! Bortskämda små får ;)

Katterna verkar inte ha några problem med snön, de är inne lite mer men ska man ut på promenad så hänger i alla fall Birgitta gärna med. Bosse har blivit lite lat sen dess att han blev kastrerad. De fångar fortfarande en och annan mus men vi ser sällan av döingarna vilket vi är tacksamma över.

Bosse spejar på världen från spaljen

Birgitta håller sig hellre på torr grund, som i vedkorgarna

Idag har jag skottat bort snön från grisarnas elstängsel. Vi har ju fyra trådar, den högsta ligger på ca 85 cm och idag så var snön uppe vid tredje tråden på sina ställen. Vet inte riktigt om det spelar någon roll med att skotta bort den men det känns bättre. Som tur är så är vi ju välsignade med djur som inte vill rymma. Ja, om man bortser från fåren när vi först fick dem och försökte ta två till hagen när resten av flocken var kvar i trailern på gårdsplan. De två stack rakt genom trådarna tillbaka till trailern! Men förutom den gången så håller sig alla glatt innanför stängslen!  Till fåren har det räckt med att ha en symbolisk tråd på ca 30-40 centimeters höjd för att de ska hålla sig där vi vill ha dem.

Innan skottning

Efter skottning

I helgen så julpysslade vi lite, Daniel ansåg att man pysslar lite varje år och så till slut har man julpynt nog till HELA granen. Vår gran kommer med andra ord vara väldigt naturlig i år ;)

Senhöst

Mörkret har entrat scenen. Vi drog tillbaka klockan i helgen och vips så var det kolmörkt klockan fem på eftermiddagen. Kylan står på vänt om kröken, under månklara nätter vågar den sig fram och inspekterar sina kommande ägor. Lämnar efter sig en hinna vit frost så vi inte glömmer vad som komma skall.

Det är något sällsamt med den här tiden på året. Väntan på vintern ligger i luften samtidigt som dagar med sol påminner om sommarens värme. Marken är täckt med höstens gyllene löv och småfåglarna söker sig närmare för att se vart de kan finna mat i vinter.

Om morgonen möts man antingen av blöt tung dimma som välter in i varje tillgänglig vrå eller av det tysta istäcket som ger världen en gnistrande kall inramning.

I helgen var min far över igen och hjälpte oss med lite elinstallationer. Vi har satt in en till lampa inne hos hönsen och lagat lampan som är i "förrummet" i hönshuset. Han hjälpte även till att fixa så vi har en lampknapp inne vid höet så man inte behöver springa runt via stallingången för att få något ljus där inne!

Astá poserar med sin fina reflex-scarf. Gäller att synas nu när mörkret faller snabbt!

Daniel hjälpte sina föräldrar att rensa ut lite bråte ur deras lada och kom hem med ett släp fyllt av gammalt virke samt två omklädningsskåp i plåt. Virket har han sågat upp så det nu mer är ved och omklädningsskåpen är nu förvaringsutrymmen för fodersäckar, mössen får nu hitta sin mat på andra ställen.

Valpen har börjat kunna vara lös utan att jaga hönsen som går runt och söker mat.
Hönorna litar dock inte fullt ut på henne vilket nog är klokt ;)

Hönan Selma har börjat ta med sin kyckling ut i den stora världen och den springer pipande efter henne vart än hon går.

Astá tycker isen är hur rolig som helst och den morgon när det låg ett lätt snötäcke över markerna var hon först fascinerad och sekunderna senare överlycklig!

Hon var även med mig uppe i Stockholm förrförra helgen och skötte sig bra även om hon sin vana trogen skällde ut varje hund som kom inom synhåll ! Vissa saker var hon ju dock tvungen att skälla en hel del på, exempelvis såg hon en roddbåt ute på sjön för första gången. Fullständigt livsfarlig!

Sitter spänt och betraktar storstadsvärlden och dess duvor

Grisarna har nu fått ett plastjalusi för sin ingång till pyramiden så de kan hålla värmen lite bättre.

Soliga dagar så föredrar de dock fortfarande sin gamla provisoriska bostad, gäller väl att ta tillvara på solen så mycket som möjligt!

Nöjd Agda bäddar halm i solen

Man ser lätt vilken del som är fårens och vilken som är grisarnas

Fåren har nu en stooor extrahage där de får gå under dagarna. Halva åkern är instängslad med två eltrådar och de håller sig glatt innanför dessa. Hur mycket näring som finns kvar i gräset nu är väl inte direkt något att hänga i gran men de verkar ändå gilla att mumsa i sig de få gröna strån som finns kvar.

Nu ser man även fåren från sovrummet

Katten Bosse har nu blivit kastrerad och Birgitta har börjat gå på p-piller. Ledsen Bosse fick stanna inne i tre-fyra dagar efter ingreppet men allt har läkt ihop så fint så. Han är om möjligt ännu keligare nu och han har inte förlorat sin aptit på möss som tur är! 

Birgitta njuter i solen

Och så avslutningsvis ett par filmer, en på kycklingen och en på grisarna! =)

Fåren är klippta och grisarna har fått ett rymdskepp!

Hej hopp vad det varit aktivt här på gården den senaste tiden! Vi har haft besök av både släkt och vänner vilket alltid är otroligt uppskattat!

Dessutom var det skördefest på Öland nu i helgen så vi hann över dit en sväng för att strosa runt lite på mat-marknader och i second-hand butiker. Bland annat hittade vi två fina stolar som fick flytta hem till oss!

Vi har också äntligen klippt alla fåren och fixat upp deras vindskydd så väggarna går nästan hela vägen upp till taket. 

När vi klippte fåren så tog vi det väldigt försiktigt denna gång. Alla fem får samt de tre lammen tog drygt tre timmar att klippa. Inte blev det snyggt men det blev gjort! ;) Det är skönt att vädret har varit ganska behagligt sedan dess så det inte har blivit för stora skillnad för dem värmemässigt.

De har fått hö och kraftfoder ett tag nu också för att kunna tjocka på sig lite istället för ullen. Betet är så gott som helt slut. Jag går och liar en del på den sidan av åkern där de ska gå nästa år och slänger in det gräset till dem men vi måste helt klart fodra med hö tidigare än jag hade planerat. Blir att köpa in mer hö så snart det får plats i ladan! 

Vi har med hjälp av Pappa och Tompa byggt en ordentlig griskåta som även kan misstas för ett rymdskepp! Ritningen har vi funnit i en artikel på grisarnas genbankssida, landtsvinet, som har många bra artiklar för grisägare!

Det regnade och ruskade som mest den helgen då de byggde men med ihärdighet, en bunt torra kläder inomhus att byta om till och en eld i kakelugnen kommer man långt! Grisarna uppskattade den och förvånade oss med att väldigt snabbt gå och undersöka bygget, både invändigt och utvändigt. Lite tuggande på den har det också blivit vilket Daniel försökte förhindra med att spruta ättiksprit på träet. Det resulterade i mer tuggande från grisarnas sida... Som tur var kom de snabbt på att trä inte är det godaste och att det är mycket härligare att böka i jorden! 

Mer detaljer om bygget kommer i ett senare inlägg.

Jag har tagit mig an trädgården lite och nu när hösten börjar närma sig så har jag fått för mig att man ska beskära buskar och träd. Det som lätt händer när man börjar beskära något är att man inte riktigt kan sluta. Jag tror på att klippa ner hårt för att få in ljus och för att minska energislöseri för träden och buskarna. Fåren tackar och bockar för alla lövklädda grenar de fått under denna tid i alla fall!

Katterna upptäcker världen och hänger gärna med på kvällspromenaderna med valpen. Detta hade varit trevligt om det inte var för att valpen blir otroligt distraherad av dem vilket leder till att hennes koppelträning utmanas lite väl mycket! ;) Dessutom har de inte något direkt trafikvett ännu så nu har de fått reflexhalsband med ett katt-säkert spänne som släpper om de nu skulle fastna i nått. Bosse har tyvärr lärt sig ta av sitt så honom får vi sätta på nytt lite då och då. Varje dag så är det minst någon av dem som kommer in med en mus i munnen. Tyvärr är denna mus väldigt levande och de springer upp med den på övervåningen där de leker den till döds. Grymma djur... Vi är dock glada att de tar mössen! Mindre glada är vi när vi kommer upp på övervåningen och den är beströdd med små blå fjädrar... Birgitta vaktade hårt sitt roligaste byte hittills, en stackars liten blåmes.

De är nu strax över fem månader gamla och börjar äntligen bli lite större! Vi har nu tagit bort kattlådan och än så länge har det inte blivit några olyckor inomhus. Väldigt skönt att slippa vakta hunden från att gå in och äta kattbajs!

Slakt och kalas och lite övrigt

Inte så att vi hade kalas på grund av slakten, så morbida är vi inte! Så här var det:

Vi beslutade oss för att ha en liten inflyttningsgrill nu i början på september och bjöd in till det eventet för ett tag sedan.

Så hade vi även problemet med Einar, vårt lilla bagglamm som nu i september skulle bli könsmoget. Detta innebar att vi inte kunde ha kvar honom i flocken med tanke på att vi inte ville att han skulle betäcka sin mor och sina syskon... (Får är inte så nogräknade när det kommer till släktskap och intima tillfällen) Så i slutet på juli satte jag in en annons för att försöka sälja honom som livdjur, alltså till någon som behövde en bagge, inte till någon som bara skulle göda upp och sen slakta honom. Tyvärr fick jag inte ett endaste napp på den annonsen och tiden började bli knapp. Så en vecka innan kalaset så bestämde vi oss för att klippa fåren så vi skulle ha lite ull att karda på festen! Tur i oturen så började vi med Einar. Jag har klippt får med elsax tidigare fast aldrig ett HELT får. Allt började väl, Daniel höll i lammet med herdestaven och försökte hålla honom stilla i bakänden med sina ben. Kroppen gick bra men när vi kom till andra bakbenet så sprätte lammet till och vi fick hålla i honom lite hårdare. När han var klar såg vi att han blödde från ena bakbenet. Han ville heller inte stödja på det och då insåg vi att såret antagligen var ganska djupt. Troligtvis hade det kunnat läka ihop om man bandagerat det ordentligt och hållit honom stilla ett par dagar men eftersom han ändå var tvungen att försvinna ur flocken relativt snart så bestämde vi oss för att ta bort honom där och då. På så sätt slapp han ha ont och vi behövde inte oroa oss för att såret inte skulle läka ihop ordentligt.

Slaktpistol hade vi men det var ungefär allt. Daniel ringde till grannen för att se hur vi skulle göra med kroppen efteråt, om vi kunde hänga den hos oss med lite myggnät runt eller hur man gjorde. Som tur är så har denne granne ett litet slaktrum inrett i sin ena lada eftersom han jagar en del samt har egna får som han slaktar. Vi fick låna detta rum där det även fanns ordentliga knivar och kylskåp för att hänga kroppen vilket vi är oerhört tacksamma över!

Själva slaktandet gick bra, om man nu kan säga så. Tillsammans med grannen (inte jägaren utan sambon till denne) så lyckades vi lura ut hur vi skulle flå kroppen och "passa" den, dvs ta ur inälvorna. Vad vi missade var den sk "sotningen" där man uppenbarligen ska skära bort huden runt anus och kön och knyta ihop det hela på något sätt. Det får bli bättre nästa gång helt enkelt. När skinnet togs bort så var det viktigt att ullen inte kom emot köttet som då snabbt tar smak av ull. Det tog ganska lång tid för oss nybörjare, ett par timmar totalt kanske men sen var det klart och vi åkte hem.

Fram tills dess så var vi båda ganska fokuserade på att 1. orsaka det stackars lammet så lite smärta som möjligt och 2. se till att döden inte var meningslös utan att vi skulle kunna ta vara på köttet. På kvällen så kom det dock över oss båda att flocken nu bestod av åtta får/lamm istället för nio vilket var tungt och det rann en hel del tårar över lilla Einar.

Under veckan som gick därefter så var det i alla fall fullt upp med planering och förberedelser inför kalaset! Daniel var borta tisdag till torsdag så jag försökte styra upp så mycket som möjligt här hemma under tiden. Det skulle skrivas frågor till tipspromenad, skrivas skyltar, planeras mat osv. Det var många aktiviteter planerade och bland annat skulle vi slå en del av åkern med liar. Därför skulle vi starta tidigt, från kl 10 var allt folk välkomna!

På fredagkvällen fick vi förstärkning i förberedelserna då Linnéa och Linus kom från Stockholm. De fick inte särskilt mycket vila efter den långa färden utan sattes direkt in i planerna! Jag skulle dessutom vara borta på förmiddagen då vi börjat på valpkurs med Astá så därför var det väldigt bra att vi fick två driftiga par extra händer som hjälpte till med att sätta upp lappar för tipsrundan, fälla träd till täljandet, ställa i ordning allt och så vidare! Stort tack!

Ibland är det lättare att få av trädet än själva fällandet av det...

Själva kalaset blev väldigt lyckat, folk fick karda ull, göra porträtt i äpplen, mata grisarna och fåren, kasta hästsko med mera! Liandet var populärt och efteråt kunde man se i vilket hörna folket börjat och vart de slagit i slutet av dagen. Tekniken finslipades allt eftersom!

Två liemän påväg till lunch...

Man fick också leta reda på ett äpple med ens namn på ur en korg som man sedan fick ge till valfritt djurslag. Populärast var nog att mata grisarna! 

Kira ger sig i kast med att mata Torhild (hihi)

William var initiaivrik nog att hämta päron till grisarna från päronträdet! Bra tänkt! =)

För någon/några blev det visst väldigt roligt så ett äpple var för lite, så till er som blev utan; jag är ledsen och lovar att vi nästa år ställer korgen på ett barnovänligt ställe ;)

Fåren var också väldigt populära hos barnen och barnen var väldigt populära hos fåren! Lyckat tycker vi!

Vid ena bordet kunde man komma med förslag på logga till Daje Gård och framförallt barnen var väldigt aktiva och generösa med sin kreativitet där! 

Luftgevärsskytte, valfri stil ;)

Sniper-Cissi

Jägar-Calle

Äppelporträtten blev inte så många, men de som kom till hade en ruggig likhet med den avbildade personen!

Populäraste aktiviteten var nog att tälja, innan middagen så satt folk i en fin liten ring och täljde tillsammans, nästa år får vi fixa en brasa där också! 

Många fina (mer eller mindre funktionella) skedar och knivar blev det!

Kardandet av ull gick väl sådär. Jag har en del kvar att karda kan man säga... Däremot så var växthuset väldigt skönt att sitta i, lite extra sommarvärme en lite ruggigare dag ;)

När dagen började ta slut så satte vi igång grillarna där vi bland annat grillade lammet som hängt och mörat en vecka. Kristian visade sina mästerkunskaper som styckare och köket var fullt av folk som var väldigt nyfikna och ville se hur det gick till.

I övrigt så fortsätter grisarna, hönsen och Astá växa. Kissarna känns fortfarande väldigt små så de kanske är dvärgkatter. Fånga möss kan de i alla fall vilket Birgitta bevisade igår kväll då jag trodde en igelkott låg och morrade under terassen. Det visade sig vara kisse som morrade åt en, nu mer föredetta, mus.

Hur Bosse är som musjägare (ja förutom möss som sitter i råttfällor då) vet vi ännu inte. Han tar sig dock gärna för av hundmaten!

Astá har också visat sina talanger som musjägare. Hon valde dock att rulla runt på sitt byte så därför åkte hon in i duschen efter sin uppvisning...

Hönsen har börjat lägga ägg si så där 2-3 st om dagen och de får gå lite fritt när jag kan övervaka dem. Litar inte helt på att de vet vart hem är ännu! Hönsmamma kanske man kan kalla mig ;)

Gårdens första ägg! 

Urd, Selma och Carl-Gustaf på patrull

Bustjejen Astá tyckte festen var väldigt skojig men oj så trött hon varit sen dess! Att ligga ute och rulla sig i gräset är alldeles lagom med aktivitet nu ;)

UPPDATERING (6 timmar senare) Vi satt i godan ro hela lilla familjen, i soffan då plötslig Bosse for iväg som en pil in till "andra" hallen, en halv sekund senare travar han raskt iväg med en mus i munnen in till badrummet! Duktig kisse!

Han är nu utburen med sin trofé då han vägrade släppa den när vi försökte ta den från honom. Vid det laget hade han svabbat halva badrumsgolvet med musen... Men hur som, Bosse är en excellent musfångare! =D