Astá!

Vår fina lilla valp växer och växer! Hon är nu fem och en halv månad och vi har nu hunnit gå på fyra "lektioner" på valpkursen. Oj vad hon tycker det är roligt där! Massa andra roliga valpar och elaka matte låter henne inte leka med någon! Mycket skällande och dragande i kopplet har det blivit men jag vill tro att hon har lugnat sig lite sen första tillfället i alla fall.

Jag är än så länge nöjd med kursen, vi går på Kalmar Brukshundsklubb tillsammans med cirka tio andra valpar mellan tre till nio månaders ålder. Det har varit svårt att få henne att fokusera på mig vid övningar men jag har fått bra tips från instruktörerna. Bland annat så har jag lärt mig att godis inte funkar som belöning när det finns andra hundar i närheten. De andra hundarna är ju sååå mycket roligare än godis! Så där har jag nu börjat aktivera henne mer med lek så hon får fokus på mig och det fungerar superbra! Vi har därför hennes "speciella" leksak nu som hon bara får leka med vid speciella tillfällen och bara med oss. På så sätt blir den leksaken otroligt rolig och värdefull i hennes värld. När den kommer fram så finns (nästan) inget roligare utan hon gör precis vad som helst vill för att få leka lite med den!

Detta med att leka med valpen har jag också fått lite tips på. Jag brukar vanligtvis kasta pinne och ha lite dragkamp med henne. Hon är en väldigt lätt hund på det sättet att hon älskar att leka och kommer tillbaka med leksaken när man kastat iväg den för att få leka lite till. Just detta med dragkampen har vi nu, på tips från instruktörerna, börjat aktivera oss själva lite mer i. Dels innan hon fått tagit leksaken så drar vi runt den på golvet, runt oss, bakom henne, bakom oss så hon verkligen får jaga den! Leksaker med lite längd på typ "roadkill" är ypperligt för detta. Oj vad det är skoj! =D När hon sen fått ett ordentligt tag i den så kör vi dragkampen runt i en stor åtta samt buffar/gosar med den handen som är fri så det blir lite fysisk kontakt mellan henne och oss. Det märktes direkt att hon tyckte det blev ännu roligare/mysigare att brotta/kampa då!

Det som jag känner att vi behöver träna mycket på är att få henne att inte dra så mycket i kopplet när vi är ute och går tillsammans med andra människor i grupp. När man går på stan med henne så är det inga problem. Det är när man är flera människor som går tillsammans som hon drar väldigt mycket. Jag tror det kanske beror på att hon vill valla ihop alla till en flock, eller så är det bara så att hon vill leka med alla samtidigt. Hur som så ska vi träna på att gå tillsammans med andra och att dessa även ska få gå en bit framför eftersom det är det som hon tycker är jobbigast. Ska bara samla ihop en bunt tålamod först ;)

En annan sak som vi försöker få ordning på är hennes enorma glädje när hon får hälsa på andra människor. Eller, mest är det när folk kommer hem hit, hon blir überglad och skäller och har sig för att få uppmärksamhet. När hon väl får det blir hon så glad att hon kissar på sig. För att hon inte ska behöva bli så uppjagad, både för hennes egen skull och för besökande, så kör vi nu på en enda regel. Folk får inte hälsa på henne innan dess att hon lugnar ner sig. De flesta är ganska bra på att förstå vad vi menar vilket underlättar! "Problemet" har blivit mycket bättre sen vi började köra med det stenhårt. Med nya folk hon träffar så brukar hon lugna ner sig inom loppet av ett par minuter. Med gamla som hon träffat som valp och ÄLSKAR så tar det lite längre tid och där måste vi vara tråkiga och säga till folket att inte hälsa så hjärtligt. Man kan tycka att det bara är en valp och hon att det är bra att hon blir glad av folk osv men jag tror inte det är bra för henne att bli SÅ glad att hon inte kan hålla sig. Dessutom ska hon inte överfalla alla som kommer innanför grinden bara för att hon blir glad. Vi har en del allergiker samt några som är hundrädda inom familjen så där ska hon inte gå fram alls. Som sagt, det blir bättre och det är ändå härligt med en valp som gillar folk! =)

Åh, långt där borta går de fina hönsen...

Snääälla, kan inte jag få jaga dem?

Nästa inlägg blir om fåren som äntligen är klippta!

Film på Astá o katterna

Nu så är det nästan alltid frid mellan katt och hund här på gården! Här är en liten film på de tre sötnosarna! =)

Grisarna har fått en större hage, tidigare hade de kanske 100 kvadrat att springa runt på och nu har de minst det tredubbla! De är, som tidigare nämts, väldigt roliga, de första timmarna vågade de inte gå över till den nya hagen, minnet av att eltråden som fanns där satt tydligen väldigt hårt! Nu springer de dock runt och är så glada så! =D

Astá o katterna

Astá har äntligen vunnit lite förtroende från kattungarna, något hon kämpat väldigt hårt för denna gångna vecka! Nu söker kissarna faktiskt upp henne ibland för lite kel eller lek men hon håller fortfarande på att lära sig detta att kattungar inte tycker alla saker är lika roliga som hon. Exempelvis hennes fina gosedjurshäst som de bara ignorerar när hon kommer med eller om hon blir lite för hårdhänt i leken så försvinner de snabbare än blixten. Dock är hon förvånansvärt duktig, slickar och tvättar dem i ändan mest ;) förutom när hon blir lite ivrig och vill börja leka "på riktigt". Kissarna vet dock var deras fristäder är vid det här laget!

Kattungarna har också hittat sin favvoplats i huset. De är instängda med hjälp av kompostgaller under delar av dagen och då har de köket och badrummet som de får härja fritt i. Detta dels för att vi ska kunna ha dörrarna öppna och dels för att valpen ska kunna somna, något som är väldigt svårt när extremt roliga små svarta saker springer runt. ;)

Denna inhägnad gör ju att kattungarna också är väldigt lätta att hitta. Eller att de borde vara det. Motsatsen bevisades dock när jag i helgen letade efter dem utan att hitta dem någonstans. Efter desperat letande (bland annat i kylskåpet) så fann jag dem i nedersta lådan under handfatet i badrummet. De har alltså hoppat in i den bakifrån, där vi inte visst att det fanns någon öppning. Men det visste dessa små saker så det är nu deras sovplats. Hittar man inte katterna så ligger de där.

Den besvikelse som de kommer uppleva när de inte längre får plats att krypa in där kommer inte vara nådig...

Djuren kommer till gården!

Jag skulle ljuga om jag säger att vi kommit i ordning helt i vårt nya hem men det är i alla fall möjligt att hitta det nödvändigaste! Vi flyttade in på gården förrförra helgen, dvs 7 & 8 juli och har fått väldigt mycket fin hjälp från alla som varit här!

Lite småpanik har det ju varit med allt eftersom vi hade bokat in att hämta hönsen på fredagen, fåren på lördagen och grisarna på söndagen... Med andra ord så var vi tvungna att bygga ett hönshus, ordna en hage till fåren samt en hage till grisarna och helst även vind- samt regnskydd till de två senare.

Efter att ha tittat på lite ritningar på hönshus och funderat på hur mycket jobb det skulle vara att gjuta en ny platta som grund så valde vi istället att använda det gamla hönshuset men att dela av det, 25 kvadrat inomhus för 10 höns känns lite väl mycket! ;) Dock så insåg vi att tiden gick ändå väldigt fort och att få allt klart till på fredagen skulle vara en omöjlighet så jag ringde uppfödaren av våra Blommehöns och kollade om det var möjligt att hämta dem senare. Det var inga problem och fem av tio stenar föll av våra axlar. Vi dedikerade hela torsdagen till att slå gräs för att få upp elstängsel för fåren och grisarna, bygga en vägg i hönshuset, sätta upp en hönsgård samt bygga ett litet vind- och regnskydd för grisarna. Fåren har en liten bit av sin hage i skogskanten så de kan söka skydd för väder och vind där till att börja med.

Ritningar till hönshuset och hönsgården satte jag pappa på och fick en mycket utförlig ritning på det hela! Än så länge har vi bara hunnit bygga skelettet på hönsgården men insidan blev klar igår efter lite sågande av dörrar osv. Att bygga i ett gammalt hus har sin charm med konkava golv, sneda väggar och getingbon...

Hönsnät och dörr till hönsgården får vi förhoppningsvis dit idag!

Fåret Karin

Så i lördags hämtade vi då fåren av rasen Roslagsfår. Åtta stycken som hade blivit nio under tiden de gått och väntat på att flytta hem till oss! Vi hyrde ett hästsläp efter att ha kollat att det var ok att forsla får och grisar i det och begav oss iväg till Kisa! Där hade den tidigare ägaren, Erik, separerat dem från den övriga flocken och hjälpte till att bära ut fåren till släpet i ösregn. Stort tack!

Hemresan gick fint och vi tog två får från trailen först och ledde/bar/lockade den till vår fina hage. Väl där inne så stannade upp i ungefär fem sekunder sen sprang de rakt igenom elstängslet och bort till ladugårdsplan där hästsläpet stod... Uppenbarligen räckte inte elen och de tre trådarna för dessa får. Som tur är har vi ju en ganska stor hundgård och dit ledde vi fåren istället! Eftersom vi ändå tagit träckprov på dem för att eventuellt avmaska dem så får de gå där inne tills den proceduren är klar och då har vi satt upp ett fårnät istället vilket borde hålla dem på plats...

Daniel inne hos fåren

Astá har självklart varit med hela tiden och tycker allt är jättespännande! Fåren är hon väldigt nyfiken på och skulle helst vilja leka med dem men vi är elaka och håller henne på andra sidan gallret än så länge ;)

Så efter lördagens något misslyckade djursläpp så åkte Daniel och Andreas iväg till Ödsmål för att hämta hem våra 5 månader gamla gyltor. Eftersom vi inte var helt säkra på hur det skulle fungera med dem så spenderade jag hela dagen hemma med att städa i ordning det gamla grishuset ifall även dessa skulle visa sig vara rymlingar!

I torsdags byggde vi även ett litet temporärt vind/regnskydd till dessa små liv av lastpallar! Det gäller att ta tillvara på det man har när man ska bli självförsörjande! Resultatet blev helt ok även om vi givetvis ska bygga något mer robust så snart som möjligt.

 Och så grissläppet. Vi släppte sakta ner bakluckan på trailern och Daniel lockade på grisarna med lite mat. De tittade nyfiket på oss och sprang sen ut i hagen utan några problem! När maten väl var slut så gick de runt och inspekterade sitt nya hem som de uppenbarligen snabbt accepterade. Givetvis var de tvungna att kolla vad de där orange trådarna var och fick sig en liten stöt så nu håller de sig inne i hagen och bökar och grymtar glatt!

Torhild som är ljusbrun med små svarta fläckar och älskar att bli kliad

Agda som  är lite mörkare i färgen och som gillar mat men är ok med att bli kliad

Båda två är hur söta som helst! Otroligt sociala och kommer fram till ingången så snart de hör att man är i närheten. Väl inne i hagen så blir de gärna kliade bakom öronen och lägger sig även ner så man ska komma åt att klia på magen också! ;)

Lilltjejen Astá har blivit stor! Eller större i alla fall och vi har börjat gå på valpkurs med henne. Något som hon verkar tycka är jätteskoj och som vi tycker är otroligt påfrestande med tanke på att där skäller hon något enomt vilket hon inte tidigare gjort. Men det är jättebra träning för henne och givetvis även för oss! När hon är duktig kan hon "sitt", "ligg", "låt bli", "varsegod", "apport" och med lite vilja så kan hon även "tack" (släpp) och "stanna". Nu i dagarna som varit blir det dock väldigt mycket träning på att vara själv en bit bort från oss samt att inte få så mycket uppmärksamhet vilket säkert också är bra på sitt sätt!

Sen vi flyttade hit så springer hon mest lös och är ganska duktig på inkallning men hon hänger alltid med dit man går även om hon inte är i ens direkta närhet vilket jag tycker är ok. Jag har nu börjat träna på att inte gå ut på vägen bortom ladugårdsplan eftersom det känns som en väldigt viktig sak! Försöker med någon variant av Kikopups gräns-metoder ett och två men det är skönt att själva trädgården redan är hund-stängslad! =)

I morgon hämtar jag hönsen och på torsdag kattungarna! Vi ska även skriva ett inlägg om själva gården snart, det finns ju släkthistoria här har vi kommit fram till! =D

Astá

Detta är då världens gladaste Astá, eller Tjakkes Ninja som är hennes namn från uppfödaren. =) Vi har haft henne hemma nu i en vecka och det har varit en väldigt rolig och läraktig vecka samtidig som jag nog aldrig varit så trött i hela mitt liv ;)

När vi hämtade henne i lördags i Värmland så åkte vi vid 7 tiden på morgonen med henne ner till Linköping där en av mina kära systrar tog examen vilket vi ju givetvis ville närvara på! Astá var lite orolig i början av bilresan men somnade ganska snabbt i min famn när Daniel körde. Vi stannade till två gånger längst vägen för att kissa henne (och oss) vilket fungerade bra förutom att hon blev livrädd för ljudet och synen från motorvägen... Inte det smartaste att stanna vid p-fickor lärde vi oss snabbt i alla fall. 

Väl i Linköping så satt Daniel ute med henne i en park medan jag var på systers ceremoni. Först var hon väldigt rädd för allt men snart kom hon på att det ju var jätteroligt att springa runt på gräset och att folk var jääätteroliga! 

Hon hade sen inga problem att lägga sig att vila när vi satte oss i bilen igen för att åka vidare till fikat där hon fick busa med systers två småbröder som var otroligt skojiga! Hon somnade ganska ovaggad när jag satte mig med henne i knät och då kunde vi lägga in henne i den lilla bur vi hade med där hon sov någon timme medan vi andra fikade. 

Sen åkte vi hemåt och hon sov så fint i bilen igen, inget kräk, bajs eller kiss i bilen! Lycka!

 Väl hemma så var allting i lägenheten väldigt spännande men inte alls läskigt så jag måste säga att jag är väldigt imponerad av henne! Hon sov sen nästan hela natten, vaknade vid 2 och vid 6 då vi gick ut och kissade.

Familjebild!

Vi var otroligt glada och tänkte att detta med valp är ju inte alls så jobbigt som folk sagt! Tyvärr blev följande nätter inte riktigt lika lugna. Nu vaknar hon ca 4 gånger per natt (vilket väl var vad vi räknat med från början i och för sig) och har mellan varven svårt att somna om igen, speciellt vid 4-5 tiden då det faktiskt är lite ljust ute. Jag tar henne flesta nätterna eftersom Daniel jobbar, vilket gör mig till lite av ett vrak just nu ;)

Vi har varit ute på lite upptäcktsfärder också i veckan, bland annat på Svinö vid Ölandsbron där hon fick stifta bekantskap med havet. Eller säger man sjön om Östersjön? Nåväl, många nya dofter som var roliga att undersöka och vattnet var väldigt spännande men läskigt som attan när det attackerade tillbaka helt utan förvarning!

 

Vi är väldigt glada över att hon faktiskt inte skäller åt allt som hon anser vara läskigt. Inte ännu i alla fall ska man kanske tillägga, ta i trä! När något är läskigt springer hon lite bort från det och gnyr i värsta fall lite. Nu de sista dagarna har hon även börjat komma till mig för att söka skydd när något är farligt vilket jag försöker berömma henne för så mycket som möjligt! De flesta saker som hon först uppfattar som läskiga kommer hon ganska snabbt över, vind i träden eller fåglar som skriar exempelvis och dessa saker som faktiskt ÄR ofarliga får hon givetvis inget beröm för om hon skulle komma till mig. Det som hon fortfarande kommer till mig om är framförallt bilar/moppar som rör på sig och det är något jag vill att hon ska ha respekt för, därför berömmer jag som sagt mycket då hon kommer vid dessa tillfällen! =)

Gnyendena har varit lite svåra att tolka eftersom de kan betyda allt från "jag är uttråkad" till "jag är trött men jag väääägrar sova" och ibland även "jag vill kissa!". Från början tänkte vi att vi ignorerar henne när hon låter eftersom vi inte vill uppmuntra det beteendet men har kommit fram till att vissa gnyenden ska man faktiskt reagera på, annars blir det lite pölar ;) Men vi har börjat lära oss läsa henne ganska bra nu så det blir färre och färre olyckor. Hon har även varit lite lös i magen (jättehärligt när man ska plocka upp...) men jag antar att det mest beror på att hon äter så himla mycket gräs, jord och mossa när hon är ute. Klöverblommor är det absolut godaste som finns! Blir hon inte bättre i magen så får vi börja med risavkok som alla rekommenderar men jag tror som sagt att hon kommer lära sig undvika vissa saker snart ;)

Gräs är både roligt att springa i och gott att äta! Bästa bästa!

Så dagarna här hemma går för min del ut att försöka vila när hon vilar, samtidigt som vi försöker att aktivera henne lagom mycket så hon inte ska bli allt för pigg på kvällar och nätter. Har vi gjort för lite under dagen blir hon jobbig på kvällarna och kan inte komma ner i varv nog för att sova utan då ska allt bitas på istället. Antagligen för att hon inte är tillräckligt trött i huvudet för att sova mer även om hon faktiskt ÄR trött rent kroppsligt. 

På nätterna sover hon i en kompostgallerbur vid vår säng där vi ställer hennes säng, om dagarna sover hon lite var stans men helst under stolarna i köket!

Köket är även det ställe som vi håller oss till under dagarna. Vardagsrummet är kvällsrummet och där finns lite för mycket som är lite för roligt så än så länge. Därför är vi bara där när hon är tillräckligt lugnt för att kunna hantera det utan att gå över i hyperaktivitet! =)

Bra saker jag lärt mig än så länge som jag kan rekommendera andra:

• Ättika! Om man vill ha hela stol- och bordsben så kan man stryka ättika över dessa, då kommer valpen absolut inte bita på dem. Det är även att starkt rekommendera för sladdar som inte kan städas undan. 
• Observera valpen mycket, det är så man lärs sig förstå sin valp.
• Ha en matskål som inte flyttar sig så lätt och därpå gör läskiga ljud. Astá blev snabbt av med aptiten om det lät för mycket av skålar som puttades eller tippades till när hon åt. Första dagarna fick vi leka i henne maten men nu äter hon oftast väldigt glatt. Lunch och middag är de populäraste målen. 
• Torkade grissvansar är super för att få lite tuggträning och för att få lite tid för sig själv om det behövs ;)
• Gosa och lek lagom mycket. Gos kan innebära lite småbit från valpen men skrik till om den biter för hårt. Håll aldrig fast valpen utan låt den känna att allt gos är frivilligt och härligt!
• Astá behöver dock hållas fast om hon blir överaktiv, då kan hon inte komma ner i varv själv för att somna (vilket är väldigt tydligt vad hon då behöver). Då håller vi i henne ett litet tag tills hon lugnat sig, varpå hon alltid går iväg och dricker och sen slocknar. 

Det var vad jag kom på nu, fyller på listan när jag kommer på något nytt!

Tada!

/Jess