Energi att bruka på en gård

Det här med energi är nog en av de svåraste frågorna vi har, i alla fall om man frågar mig (Daniel). Med andra ord, alla goda råd mottages otroligt tacksamt!

För att vara så självförsörjande som möjligt (som är målet) så bör vi producera vår egen energi. Att ha ett eget kärnkraftverk känns inte helt relevant, så våra alternativ är förnybar energi:
* vattenkraftverk
* solceller
* vindkraft
* solfångare

Beräkningarna vi gör handlar om ca 30 000 kWh per år. Detta är troligen högt räknat, men hellre åt det hållet (när nästa vargavinter kommer).

Vattenkraftverk

Chansen att vi lyckas komma åt en gård runt Kalmar med tillräckligt med vattenflöde (som vi får nyttja) för att kunna producera någon mängd energi ifrån är otroligt nära noll, så detta ses inte riktigt som ett alternativ.

Visst, om vi får en bäck så kanske det blir ett litet som bidrar med lite energi, men i planeringen så ses detta mer som en kul grej än något verkligt.

Solceller

Sist jag läste om detta så använder man mer energi för att tillverka solcellerna än de vanligtvis producerar inom sin livslängd. Med andra ord så är det en otrolig minusaffär att nyttja detta.

Det är möjligt att det har förändrats, men att köpa solceller som lyckas producera 30 000 kWh per år skulle kosta miljoner.

Sen tillkommer problemet vi har i Sverige med snö. När snö täcker över dessa stackars solceller, ja, då blir det inte mycket energi. Som kanske inte behöver påpekas så kommer det troligen vara under just denna period som man behöver energin som mest.

Vindkraft

Det mest realistiska alternativet som vi tittat på. Ett vindkraftverk som fixar 30 000 kWh per år kostar runt 0,5m + moms.

De beräkningarna är gjorda på att vi hamnar på en gård som har bra med vindflöde, något som inte heller kan garanteras.

Solfångare

Solfångare är väl egentligen inte något alternativ för att producera energi som så, men det känns som ett väldigt bra komplement för att värma upp vattnet.

Vi har hört om människor som endast använder det som uppvärmning under 8 månader per år, vilket låter otroligt lovande.

On the grid

Är det så att bästa alternativet för oss ändå är att vara kvar på elnätet och köpa grön energi?

i dagsläget kostar grön energi runt 1,10 kr per kWh. Denna energi skulle med andra ord kosta oss ca 33 000 kr per år.

Vindkraftverket kostar 0,5m + moms, vilket är 625 000 kr. Med andra ord skulle det ta nästan 19 år innan det har betalat sig.

Hur många år klarar sig ett vindkraftverk? Och behåller sin verkningsgrad? Behövs det reparationer? Om man behöver tillstånd, vad kostar ett sånt?

Och att ha vårt eget vindkraftverk bidrar inte till att öka efterfrågan på grön el, något som också borde vägas in.


Är mina beräkningar helt knasiga, eller är alternativet att vara egen energiproducent ett ganska dåligt alternativ?

/ d

Antagen!

Så efter mycket väntan på att alla personer skulle finnas på plats vid samma tillfälle så var jag igår på Ingelstorpgymnasiet och satt tillsammans med Madelene från Kunskapsnavet (Komvux här i Kalmar), Ingeltorps studievägledare Mona samt Helena som är en av lärarna i lant- och smådjursutbildningarna.

Jag var lite orolig över att de inte riktigt skulle förstå vår tanke, eller avfärda den som totalt meningslös för dem att engagera sig i. Denna oro var emellertid helt onödig! De förstod snabbt vad vi är inne på att göra och även om de inriktar sig på storproduktion av de flesta slag så var det inga problem att knåpa ihop kurser så jag kom upp i 100% meningsfulla studier!

Jag kommer inte gå i någon specifik klass utan hoppa in på lektioner med fyra eller fem olika klasser. Något gav mig intrycket att jag kommer få vara ganska alert själv för att få någon ordning på mitt schema men det är ju lite av min expertis att organisera och strukturera! Både Mona och Helena verkade väldigt trevliga och hjälpsamma så jag har beslutat att Helena får bli min handledare. Ska bara komma ihåg att informera henne om det också på måndag!

Mitt schema under hösten kommer bli följande:

Måndagar fm etologi, em stall- och hästskötsel

Tisdagar fm hundkurs, em praktisk djurkunskap/ladugården

Onsdagar fm fårkurs, em ekologi

Torsdagar fm praktisk djurkunskap/ladugården, em Basmaskinkörning (traktor!)

Fredagar fm stall- och hästskötsel, em teoretisk djurkunskap

Finfint! I vår kommer jag gå kurser kring grovfoder, lantdjursskötsel, ekologisk odling, utrotningshotade arter samt ytterligare lite stall- och hästskötsel!

Jag fick med mig lite böcker hem som jag ska börja bläddra i också. Helgens göra kommer bli att införskaffa arbetskläder! Måste ha en del ombyten på plats i skolan då man inte får ha samma kläder på sig i stallet som hos smådjuren då det finns risk att bära med sig smittor mellan husen. Något säger mig också att jag nog gärna kommer byta om innan jag åker hem från ladugården!

Hästkörning!

Vi har funderat en del kring häst vs traktor när det gäller att bruka marken.

Hästen kostar oss förvisso pengar i form av veterinärkostnader/försäkring och skoandet som man ska göra var 6te vecka. Men maten till hästen kommer vi ju själva odla så där blir ingen kontinuerlig kostnad. Däremot äter hästar mycket så vi kommer behöva ha ett antal hektar vall och havre enbart till dem.

Traktorn däremot kommer vi behöva disel och mellan varven olja till. Antagligen ett antal verkstadsbesök också då vi båda är tappade bakom gärsgården vad det gäller sådant. Det gäller förvisso även hästskötsel och diverse andra saker vi nu ska sysselsätta oss med men till skillnad från de så är ingen av oss intresserade av att lära oss mecka med traktorer.

Bernt och Märta

Antagligen kommer vi ta den beryktade gyllene medelvägen och i första hand köra med hästar, men ha en traktor som back-up. På samma sätt som Bernt Andersson, känd av oss som Häst-Bernt, kör sitt jordbruk.

Tanken är att han ska bli vår lärare när det kommer till att köra häst i jordbruk så i måndags var vi hos honom på hans gård utanför Mölnbo för att testa på en första lektion!

Bernt kör med häst så mycket som möjligt när han brukar jorden. Han har två nordsvenskar men när det brådskar, eller om hästarna inte är riktigt krya så använder han istället sin traktor. Han är väldigt mån om att ta hand om gamla hästverktyg och har samlat på sig en anseenlig mängd manicker. Otroligt imponerande hur väl dessa gamla saker håller! De behöver smörjas lite emellanåt och självklart blir det något som då och då måste lagas, men med tanke på hur fragila dagens maskiner är så känns det ganska rättfärdigat att saker med 40-50 år på nacken inte alltid fungerar perfekt!

Bland alla dessa jordbruksverktyg så har Bernt bland annat en gammal tunna med en slang som är fastsatt på en vagn. Denna fylldes med ogräs- och insektsgift, sen kopplade man till den efter hästen, satte sig själv ovanpå tunnan och begav sig iväg för att spreja fälten och vägarna. Undrar vad hälsovårdsverket skulle säga om det idag. Som alla vet så är ogräs bland det mest envisa som finns så nu, ca 50 år efter att tunnan användes så står den nu på sin vagn och håller på att gömmas av sly och ogräs som sakta men säkert klär in den i grönska. Ödets ironi antar jag!

Vi var också uppe och kikade i hans lada där han förvarar sitt vinterfoder. 22-25 ton hö finns därinne vilket känns som en extrem mängd för oss men det går uppenbarligen åt. Bernt själv odlar ca 6 ha vall, han gödslar inte så han räknar att han får ut ca 17-18 ton därifrån. Resten får han köpa eller byta till sig av sina grannar. Utöver höet så tillkommer även havre som han odlar på ca 3 ha till djuren.

Hans besättning består av de två nordsvenskarna, två kor och just nu en tjurkalv av rasen fjällnära, 29 får vilkens ras jag nu inte minns tyvärr samt ett antal höns. I höst så kommer tjurkalven och 19 av fåren att gå till slakt.

Den äldsta av kossorna, hon är 17 år gammal (har jag för mig) och ger fortfarande mjölk!

Lilltjuren

Daniel och den äldsta kossans dotter, hon är ca 14 år

På försommaren hugger Bernt lövknippen och hänger dem på tork. Dem ger han sedan djuren nångång i veckan under vintern. Uppenbarligen fungerar även dessa torkade lövvippor lite som ett mirakelmedel för djuren. Om någon av dem blir hängiga och vägrar att äta så slänger han in en vippa. Det funkar uppenbarligen jättebra, djuren är straxt uppe på benen igen!

Även färska löv är åtråvärda, med lite samarbete så når man det mesta!

För grisar finns det ett liknande knep, men de kickar inte igång på torra löv. De vill ha ko- eller hästskit! Då är de uppe och bökar igen på nolltid! Märkliga djur...

Så, till sjäva hästkörningen!

Jag och Myran påväg mot stallet för att få på henne seldonen

Bernt förklarade de olika delarna i selet för oss samtidigt som han satte på dem på hästen "Myran". Sedan fick vi förklarat några grundregler för oss, låt aldrig hästen gå runt så att den möter dig, då kan du inte styra. Gå alltid på vänster sida om hästen, allting ska göras på hästens vänstra sida från att sätta på grimman till att leda den. Säkerligen för att alla ska göra lika så det är lättare att ta över en häst som haft flera olika ägare.

Sen gick vi till skogs och fick öva på att "köra" hästen medan vi gick bakom. Alltid gå 3 meter bakom hästen. Då når inte eventuella sparkar dig och du ramlar inte in i hästen ifall du själv skulle snubbla. Grundregler. I skogen gick det snabbare än på grusvägen! Dels ville hon väl kolla lite vad vi gick för samtidigt som hon fick lite arbetarglöd i sig. Det gällde att hålla igen för att inte behöva springa efter henne! Upp och ned för den lilla kullen. Mellan träd och buskar. Vi gick nog allt märkliga vägar enligt Myran!

När vi båda känt på att tömköra henne gåendes så kopplade Bernt fast vagnen så begav vi oss ut på småvägarna sittandes till vagn istället. Det kändes väldigt bra och Daniel föll nöjd in i rollen som kusk medan jag låg och tuggade på ett grässtrå i vagnen i äkta bondimitations-stil!

Tillbaka på gården så försökte vi hjälpa till att ta av selen men jäklar vad den väger! En hel del träningsvärk kommer det bli den första tiden på gården...

Så första lektionen avklarad, övriga har vi tänkt ta i vår då det är närmare till att vi själva skaffar häst. Så vi har allt så färskt som möjligt i huvudet är tanken. I början på september kommer vi börja i en ridskola med westernridning på Öland, kunskapsjakten är i full gång!

Plantering

Den sista månaden har allt avstannat lite i vår jakt på kunskaper och erfarenheter. Det har blivit sommar och även UTAN gård får man då fullt upp. Hur ska det gå sen? Jag vet att det handlar om prioriteringar, och det kan bli nog så svårt att prioritera rätt enbart med gårdsbestyren. Om man sen räknar in det allmänna sociala liv som vi förhoppningsvis fortfarande har... Tja det löser sig. Som sagt, alla är välkomna till gården och ni får mer än gärna hjälpa till! ;)

Men många är frågorna vi kommer ställas inför. Är det viktigare att slå höet än att skörda vad-man-nu-skördar-i-juni? Är det viktigare att plocka äpplena än svampen? Ska konserveringen av tomaterna gå före att plocka äggen? Vem tar hand om det sjuka djuret och vem får skörda fram in på natten? Och så vidare, ni fattar!

Visst, självklart vi kommer lära oss allt eftersom och efter ett par år av anteckningar och statistik kommer vi vara GRYMMA. Lika självklart som att vi kommer göra fel med hundra saker från början, men det är ju därför Daniel ska fortsätta jobba ett par år innan vi blir helt självförsörjande! Se, vi har tänkt på allt!

Hur som så har vi inte enbart legat på latsidan vad det gäller allt och inget! För någon månad sedan var jag ute på Norra Stene för att hjälpa till med färdigställandet av trädgårdslandet samt lite sådd och plantering.

För att det inte ska ta alltför lång tid innan man kan börja skörda har Carina drivit upp en del plantor i huset, på vanliga trähyllor av varianten förrådshyllor där hon tillfört extra ljus med hjälp av lysrör som inte bränner plantorna.

Carina odlar i växtföljd. Kort förklarat så planterar man olika ettåriga växter i olika rutor enligt ett schema. Nästa år byter man plats för alla plantor med ett steg åt sidan så att en annan gröda odlas i rutan. Anledningen är att olika växter tar och ger olika typer av näring till jorden. Då slipper man gödsla så mycket, man får massa bra insekter och daggmaskar i jorden så den mår bra och dessutom slipper man olika sjukdomar som kan ligga kvar i jorden till året efter. Vanligtvis angriper sjukdomarna bara en typ av planta och då får man bukt med det.

Potatis och tomater till exempel, tillhör samma släkte så därför planterar man dem långt ifrån varandra så att det dröjer ett par år innan tomaterna får stå i samma ruta. Bladmögel har jag för mig det är som är vanligt hos båda arterna.

En markör för raderna

De rara små potäterna,
de får man sätta för hand

Vi mätte och rutade in med hjälp av snören så allt skulle bli rakt och lättskött. De har även en väldigt fiffig såmaskin som absolut kan vara värd att införskaffa om det är många och långa rader man ska så. Den  fungerar så att det finns olika iläggsskivor för olika fröer. Välj rätt skiva och sedan är det bara att gå. Inget krypande på knäna, paja ryggen eller räkna fröer!

Finns hos Lindbloms frö som även har ett stort och bra utbud av ekologiska fröer! 

Jag sår!

I början på augusti ska vi över till Häst-Bernt som är granne till Staffan och Carina. Där ska vi ta första lektionen i att lära oss köra med häst! Ska bli mycket intressant! Har vi tid tänkte jag även titta in hos på Norra stene och se efter hur grönsakslandet mår. 

Tjao!

Gården

Vi har sen ett par veckor tillbaka åkt runt och tittat på lite gårdar som är till salu. Inte för att vi ska köpa någon ännu, utan mest för att underhålla drömmen och låta fantasierna bli lite mer detaljerade.

Det har varit många bra besök då vi bland annat kommit fram till att en bäck nära boningshuset är jättefint. Det blir också en omöjlighet att vistas utomhus då även myggen älskar detta med vatten. Att mäklarbeskrivningar inte alltid stämmer överens med verkligheten är inte heller något nytt även om det vore intressant att försöka bilda en åker av ett kalhygge.

Så tack vare dessa besök har vi fått lite mer på benen kring vad vi faktiskt vill ha för typ av hus, mark, stall och läge på vår framtida gård.

Den biten är toppen. Den sämre biten är att vi hittat Gården. Den med stort G. Den som vore perfekt på nästan alla sätt och vis. Utöver faktumet att den ligger vid Flerohopp (antagligen det roligaste ortsnamnet i hela Sverige) så har den 10 ha mark, varav 4 är åker, 4 är bete efter en del röjning och ca 2 ha är skog. Två bäckar rinner genom egendomen på lagom avstånd från de två boningshusen som är helt ok. Man kan flytta in i dem med en gång. Lite finlir skulle vi vilja göra förvisso, bland annat återaktivera den gamla skorstenen och murstocken så vi kan få in en vedspis och en eller två kakelugnar!

På tomten finns massor av körsbärsträd och äppelträd. Vid den lilla uteplatsen vid manbygdsgården finns ett vindskydd uppsatt där fina vinrankor slingrade sig längst träramen. Vi kunde få russin!

I området finns mycket hästfolk också vilket vore toppen. Då kan man samköra lite när det ska tas ut hovslagare och veterinärer.

Så länge den finns till salu så finns gården på denna länk.

Men nej. Vi ska inte köpa den. Inte enbart av anledningen att den käre bankmannen som vi hade kontakt med för två veckor sedan valt att gå på semester utan att informera oss om detta, och därav inte vet om vi får ta ett lån eller inte. Sist vi hörde från honom skulle återkomma i frågan då att han fått våra kontouppgifter, gårdsuppgifterna och allt han bett om. Sedan. Tystnad. När Daniel ringde banken i fredags fick han informationen från en röstbrevlåda att bankmannen är på semester. Är det så man sköter kundkontakten på landet? Vad hände med service? Vad hände med att informera? Vill de inte ha kunder som tar miljonlån? Jag fattar inte.

Men det är inte därför vi inte ska köpa Gården. Vi ska vara resonabla och praktiska och bo ihop ett tag innan vi köper gård. Vi ska väl klara årsgränsen på förhållandet först och skaffa mer kunskap och massa annat som ska vara bra att ha pre-gård.

Men den är fin. Mycket fin.

Vad är planen?

Det är få som förstår vår plan, än mindre lyckas greppa allt. Så min tanke är att sammanfatta det hela.

Vi har tänkt bli helt självförsörjande. Många tror att detta innebär att vi ska odla lite mat på gården och samtidigt ha jobb. Detta är inte fallet. Vi har tänkt att jobba med gården 24x7, gården kommer bli våra liv.

Vi har tänkt odla grönsaker, bär och olika sädesslag. Vi kommer ha äppelträd, odla potatis och försöka göra egen tvål.

Planen är att köpa en gård med ca 10 ha mark. Exakt hur marken ser ut vet vi inte, men stor del av den behöver vara åkermark då vi ska odla allt hö själva. Gården kommer högst troligen att ligga nånstans norr om Kalmar.

Vi önskar självklart att gården är nära vatten (å eller sjö eller egen sjö) och att den ligger lagom nära en större väg så att man kan slussa in turister till vår gårdsbutik. Vi hoppas även på att huvudbyggnaden har kakelugn(ar) och framförallt en (vacker) gjutgärnsspis.

Höet behövs till djuren vi tänkt ha på gården. Kor, hästar, får, grisar, höns, katter och hundar har vi tänkt inhysa. Vi hoppas på att vi kommer vara smarta nog att börja med några djur och utöka när vi börjar känna oss halvsäkra på de vi har.

Hästarna kommer troligen vara nordsvenskar, då vi behöver arbetshästar eftersom traktor inte kommer nyttjas (inte i större skala i alla fall). Dieselpriserna är alldeles för höga och vår gissning är att de kommer fortsätta öka. Plöjning med traktor förstör även marken mycket mer än om man använder häst.

Under hösten har vi tänkt lära oss westernridning på Öland, köra med häst i skog och på åker hos häst-Bernt, ta jaktlicens, stycka m.m. Jessica kommer även studera djurhållning och odling.

Vi är medvetna om att det kommer vara tungt. Vi är medvetna om att det kommer vara jobbigt de första åren. Exakt hur jobbigt och tungt det kommer vara har vi förstås ingen aning om.

Har vår dröm/plan blivit lite klarare?

/ d

Två helger, fyra gårdsbesök, del 3 (av 2)

Jupp, det är rätt uppfattat. Jag gör min egen Douglas Adams och gör en triologi av den tvådelade historien!

Som jag nämnde så gick vårt fjärde besök till en liten gård ca 15 km utanför Visby där Anna och Max bor med sina två söner. De har drömmar som liknar våra, även om de kommit lite längre än oss!

Vi fick kontakt med dem tack vare Ramona på Lilla Hästnäs som är medlem i samma Brukshästförening som ovanstående. Att vi är totala främlingar kvittade totalt, Anna och Max tog hjärtligt emot oss och bjöd på en fantastisk veganlunch (!) med rostade rotsaker, quinoasallad, kirskålsröra, avokado & cashewröra och massa annat gott!

De köpte den gamla gården för ca 2-3 år sedan och håller nu på att renovera huset. Tanken är att de ska försöka återskapa huset till sitt forna skick innan dess att 60-talets spånplattor tog sin plats i huset och täckte de fina gamla väggarna. Golven ska också bytas och det mesta verkar påbörjat lite här och var i en kanske inte så strukturerad plan, men en väldigt engagerad och passionerad sådan!

Ett av de råden vi fick var just att försöka undvika att skaffa gård samtidigt som man får barn nummer två, tar hem tre olika djurraser OCH renoverar huset totalt. Ett gott råd! ;)

Medan lunchen förbereddes så gosade vi lite med den stackars kycklingen som råkat göra illa foten efter att den kläckts så den inte kunnat komma in under mamma-hönan för att få värme.

Jag kan tänka mig att låta det bli vardag att ha en kyckling inkrupen i sjalen!

När Anna hittade kycklingen var den halvt livlös och kall. De tog in och värmde upp lillen som även lyckades få ordning på den skadade foten lagom till dag två i livet. Så efter lunchen var det dags att återföra kycklingen till sin mamma även om det var tydligt att den inte var helt på det klara med vad den skulle göra hos hönan. Efter att de kvittrat och pratat med varandra ett tag så tog hönan tag i det hela. Den reste sig då helt sonika, gick fram till kycklingen och satte sig på den för att ruva. Kycklingen var inte alls med på noterna utan flydde förskräckt! Dock så hade de andra kycklingarna då kommit fram från hönans tidigare ruvställe så efter att ha studerat sina syskon så förstod lillen tillslut vad som gällde och begav sig in i värmen!

Hönsen de har är Gotlandshöns. Anna och Max inriktar sig också mot djur av lantras såsom vi tänkt göra. Anledningen är att de raserna är anpassade till vårt klimat och är tåligare än produktionsraser som tas fram enbart för att ge hög avkastning. Inom produktionen behöver djuren inte hålla mer än högst ett eller par år medan lantraserna kommer från den tid då djuren levde länge och gav mindre avkastning under längre tid. Hönsen blev inte utslitna genom att lägga flera ägg per dag vilket urkalkar deras skelett och korna kunde gå i backiga miljöer utan att riskera att bryta benet som vissa av dagens köttdjur då deras egen tyngd inte håller för ett snedsteg på en sten.

Jag fick även lära mig att finullsfåren också är en lantras, vilket var nytt och glädjande! Vi kom även överens om att fåren får bli Daniels område. Så fort jag kom i närheten av dem så sprang de bort medan de gärna stannade och kelade med honom!

Lamm gillar Daniel

Hästarna och korna kanske blir mitt område istället, jag ser iallafall inte lika... hård ut som Daniel när jag håller på med hästarna ;)

Aska, som deras Nordsvensk heter, är 8 år och de har tänkt använda henne som brukshäst. Hon är dock varken inriden eller inkörd ännu om jag minns rätt men tids nog.

Det ska bli väldigt spännande att följa deras utveckling och vi hoppas på att kunna hjälpa dem med att hässja av hö i midsommar!

Besöket avslutades med en smaskig dadelkaka. När vi går reser sig den äldsta sonen Alvar upp från sin stol och deklarerar så glatt som bara en tvååring med blöta byxor kan; "Alvar har kissat!" ;)