Vinterdvala

Även i avsaknaden av snö så går jag mer eller mindre in i en vinterdvala när det är skollov. Senast jag hade ett tre veckor långt lov (läs sysslolös ledighet) var 12 år sen. Nej förresten, längre, de sista åren jobbade jag väl på vinter- och sommarloven? Hursom så var ju alla andra lediga samtidig på den tiden. Nu jobbar folk och jag sitter hemma och tjurar över mörkret/kylan/regnet. Med andra ord är jag allmänt oinspirerad, rastlös och trist för tillfället.

Innan allt detta, i samband med att vi träffade Anna och Fredrik med sina fina Lapska Vallhundar så var vi även på besök hos Charlotte på Öland som har uppfödning av Vit Herdehund på Strandkungens kennel. Detta för att inte snöa in för mycket på en ras utan försöka vara objektiva i valet av hund. Som hos så många andra vi besökt så blev vi fantastiskt väl mottagna, både av Charlotte och hennes fyra fina tikar!

 

Ett besök som vi trodde skulle vara i en timme drog ut till nästan tre timmar! Vi fick väldigt bra kontakt med Charlotte och uppskattar hennes syn på hundar, hennes sätt att arbeta med dem och all den information och kunskap hon samlat på sig under de år som hon tränat sina hundar! Efter det har vi ju tagit ett beslut att vi vill ha de Lapska men vi kommer absolut gå på Charlottes valpkurser (och eventuellt andra kurser tids nog) när det väl blir dags!

Passivitetsträning är bra grejer!

Något jag försöker ta mig an nu under lovet är att läsa på om djurhantering och djurträning. Jag varierar den tjocka bibeln från Canis med lydnadsträning för hund med lite lättare inslag så som "Ponnyakuten" på svtplay. Otroligt imponerande med folk som är duktiga med djur! Jag vill också! Försöker öva lite på Daniel men det funkar liksom inte. Blommorna här hemma är inte heller särskilt påverkbara av mina försök till vardagslydnad så ni förstår hur jag har det.

Förra veckan åkte jag förbi skolan och visade djuren för ett par vänner som var nere på besök. Insåg då att jag saknar att vara med dem! Djuren alltså. =) Något som känns väldigt bra. Nedan är mina två får som jag studerade i två timmar för en beteendestudie. Väldigt sällskapliga och söta!

   

Även om både jag och Daniel är väldigt målinriktade och övertygade om att gården är vad vi vill så finns ändå en rädsla hos mig att det hela är för mycket vedugns-skimrande drömmar och för lite gödsel-verklighet. Samtidigt, varför dyka ner i gödselbrunnen innan den ens finns? Är det inte bättre att fantisera om doften av nygräddade knäckebröd från vedugnen? Jag röstar för det senare även om man väl bör vara medveten om gödselbrunnens existens! Vi är ändå bra på att ha balans i det hela skulle jag säga. Daniel har massa drömmar, visioner och en stor optimism. Jag ifrågasätter, läser på och funderar kring möjligheterna. Jag tycker vi är en bra kombination!

Hursom så har vi tittat på ett ställe till här i närheten där huset var helt ok, stallet var fantastiskt med tillgång till lösdrift! Dock så låg det väldigt nära en tungt trafikerad väg vilket varken känns så fridfullt eller säkert för hund, katt eller framtida barn.

Söta unghästar fanns nu på gården vi inte ska köpa! 

Marken som hörde till var betesmark som vi hade hoppats på att kunna göra om till odlingsmark. Dock så var områdena alldeles för blöta eller för steniga för detta så det är bara att fortsätta söka. Hus, stall/lada, någon maskinhall, drängstuga, huvudbyggnad, 5-6 ha åkermark, 4-5 ha betesmark/vall... Hur svårt kan det egentligen vara? Sen vill vi ju gärna ha en vedugn... och gärna ett par kakelugnar att hålla värmen med. Eget vatten, eventuellt en bäck eller liten å... lite gärsgårdar kanske... Det är väl inte så mycket att begära? Eller? =)

Planerat inför våren är i alla fall att Daniel ska fortsätta sin jägarexamen, lära sig sota skorstenar och vi båda ska gå en kurs i att bygga gärsgårdar. Jag fortsätter i skolan fram till maj då vi förhoppningsvis får hem en valp som kommer ta stor del av min tid! =D