Ni minns kanske att det var tre ägg som hönan Selma ruvade på. Jag tog som sagt in äggen då hon hade klivit av dem och de hade svalnat något. När jag då rådslog med Daniel kring vad vi skulle göra med dessa ägg så hittade sig en liten näbb ut och pickade på min handflata.
Vi knackade upp ägget lite och lade tillbaka det samt de andra två äggen i redet och plockade tillbaka Selma så hon ruvade på dem igen. Dagen efter så kvittrade den lilla kycklingen glatt under sin mamma och de andra äggen förhöll sig stilla. Jag pratade med Lisette Vincent som är uppfödaren till våra höns om hur vi skulle göra med det lilla livet och allt därikring. Fick mycket bra information och hon sa det att såvida inte kycklingen skulle tas bort från hönan, eller i de fall då hönan får väldigt många kycklingar, typ 15, så behövs ingen värmelampa. Mamman tar hand om kycklingen bäst, i alla fall nu när det inte är minusgrader ute. Däremot rekommenderade hon att köpa startfoder till den/de lilla.
Hon tipsade också om att ta bort de andra äggen om de inte kläcktes inom ett-två dygn eftersom annars finns risken att hönan fortsätter ruva äggen och struntar i kycklingen som upptäcker världen. Därför plockade vi in de andra äggen efter någon dag och knackade försiktigt upp dem i köket för att se om det var något däri. Till vår stora lättnad var det bara två "vanliga" ägg med vita och gula. Phu tänkte vi, de var obefruktade!
Sen satt jag i bilen påväg upp till Stockholm då Daniel ringde. Han höll på att göra hamburgersmet och skulle kläcka ett ägg däri varpå det inte kom något ägg men i skalet fanns en död, fullt utvecklad kyckling! Han försökte med ett till ägg och samma sak hände där. Vi funderade ett tag på vad som hade hänt, hade någon höna tjuvruvat några ägg? Det vore orimligt eftersom vi tar in äggen i väggredena varje dag.
Sedan kom jag på det. I ivern över den lilla näbben som pickade ut ur ett av äggen jag höll i handen så lade jag ner både de två ruvade äggen OCH två nyvärpta ägg på köksbänken... Jag tog alltså tillbaka FEL ägg till Selma, utöver den lilla som börjat kicka fram.
Så ja, hej, jag heter Jessica och är en kycklingdödande vegan. Har börjat komma över det hela nu och intalar mig att det var tuppkycklingar jag dödade. Ibland är det väldigt surt att lära sig genom sina misstag.
Tills nästa gång så fick vi tipset att skriva datum på äggen så slipper vi blanda ihop dem igen.
Den lilla överlevaren är i alla fall hur som helst pigg och glad. Den springer runt och piper och verkar vara ett nöjt ensambarn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar