Höst och höhäck

Höstsolen har värmt oss ordentligt ett par dagar nu och hur vackert är det inte med soliga höstdagar? Himlen är knallblå, lönnarna brinner i rött, gult och orange, solen känns intensiv som att den vill ge så mycket värme som möjligt innan mörkret kommer. Nätterna har redan börjat erövras av den kommande vintern, i morse var gräsmattan vit och dahliorna har nu slokat efter kylans brutala kyss. 

Här om dagen hittade vi två höstkantareller som Astá glatt trampade sönder men vi hoppas på att kunna skörda en del sådana i år. Sommar- eller de gula kantarellerna har lyst med sin frånvaro tyvärr, liksom de fåtalet andra ätliga svampar jag känner till.

Älgsäsongen har börjat, som tur är så känner vi jägarna som jagar här omkring så vi har lite koll på när de är i farten och inte. Har dock alltid gul reflexväst på både oss och Astá när vi är ute nu. Känns säkrast så, inte minst för att mörkret faller på så överraskande snabbt nu för tiden. Klockan är halv sju på kvällen och solen verkar redan ha gått ned.

Jag har sysselsatt mig med att bygga en höhäck de senaste dagarna och är omåttligt stolt över resultatet hitintills! Att bygga saker, det är som att få en kaka till kaffet! Det höjer liksom upp dagen.

Jag började med att ta lite överblivet virke från byggandet av griskåtan, två 95x45 mm reglar. Icke tryckimpregnerat givetvis eftersom fåren ska äta därifrån! Jag sågade till fyra st reglar på 120 cm och sågade ur fyrkanter ur dem på 55 cm höjd så jag kunde haka i dem i varandra varpå de bildade två X. Därefter sågade jag till två reglar med samma dimensioner så de blev 180 cm långa som skulle ligga i botten där man lägger själva höet och där man fäster de reglar som håller höet på plats.

Här kom jag på att det ju är finare att använda trä från gården och inte färdigt köpt virke. Därför kammade jag igenom vår lilla skog efter lämpliga småträd som var raka och med en diameter på 5-3 cm i tjocklek. Jag tog det som fanns, så både lönn, gran, äpple och asp fick vara med!

I dem reglarnas överkant så borrade jag ur hål med ca 17-20 cm mellanrum i vilka jag skulle sticka ner pinnarna. Tyvärr hade vi ingen sådan smart "göra stort hål"-borr utan jag fick använda mig av en vanlig borr som jag fick cirkulera runt i hålet så de åtminstone blev 2-3 cm i diameter upptill.

Eftersom hålen då var blev betydligt smalare nertill än upptill så blev jag tvungen att tälja till pinnarna så de skulle få plats och sitta någolunda fast. Mycket täljande blev det. Har lite träningsvärk i handen efter att ha täljt 18 pinnar av varierande hårdhet. Aspen var hårdast vilket jag antar betyder att den håller längst. Jag barkade, tog bort en centimetertjock strimma av barken, på två sidor av alla pinnar för att undvika att småkryp börjar bygga bon där. Antagligen kommer fåren tugga sönder pinnarna dessförinnan men men!

Upptill så tog jag då två unga aspar, ca 6 cm i diameter vid den tjockaste änden och sågade till dem så de blev 180 cm långa och fäste dem i överkanten så pinnarna kunde vila mot den upptill. Jag kommer antagligen skruva fast dem också så de inte rör sig för mycket.

Det som är kvar är då att bygga ett tak. Jag har inte riktigt lurat ut hur det ska bli ännu men jag provar lite olika och återkommer med den delen senare! =)

Hönsen har fått vara inne i hönsgården nu i början på veckan eftersom jägarna haft hundar med sig i skogarna. Risken att vovvarna skulle komma och ge sig på våra fåglar är väl liten men vi är hellre försiktiga än att förlora någon av dem! Selma ligger och ruvar på tre ägg sen cirka två veckor tillbaka så vi får se om det kommer några kycklingar nästa vecka. De har fått lite höstfint i hönsgården under tiden så de inte blir allt för buttra!

Astás valpkurs är nu slut och vi ska bli bättre på att ta med henne in till byn och liknande ställen för att träna upp kontakten då det finns annat som lockar henne. Hon är väldigt dålig på detta då allt runt om är fantastiskt spännande och roligt. Eller så kan man se det så att vi inte tränat henne tillräckligt i den typen av miljöer om man vill vara självkritisk. Hur som så ska vi bli bättre på det! Har kontakt med en annan tjej som gick i samma valpkurs så vi har varit ute på gemensam promenad, träning och så fick valparna leka lite också. Någon tyckte det var väldigt roligt, i alla fall det sistnämnda! Skönt att ha kontakt med några med valp i ungefär samma ålder!

Lilltjejen är nu sex månader och vi har äntligen hittat ett torrfoder som hon faktiskt gillar. Vi började med Carrier vilket hon tröttnade på varpå hon fick ett veterinärfoder som hon gillade från början men tröttnade nånstans vid halva påsen. Så provade vi Eukanuba som väl var okej men hon åt fortfarande väldigt dåligt. Väldigt dåligt innebar att hon kanske åt halva mängden som hon egentligen skulle äta. Vi försökte med att blanda ut maten med fil, vilket funkade ibland. Blanda i vitkål, vilket mellan varven resulterade i att hon bara åt vitkålen men lämnade den riktiga maten osv. Nu har vi beställt hem Vom og Hundemat färskfoder till valp som vi vill att hon ska äta men eftersom torrfodret var slut innan vi hann få hem det så köpte vi en liten påse Royal Canin som hon visade sig älska! Så nu vet vi inte riktigt hur vi ska göra, vill ju gärna att hon ska äta färskfoder men det känns så skönt att äntligen ha ett foder som tar slut direkt man lägger det i matskålen! Antagligen kör vi igång med färskmaten nästa vecka. Torrfodret är ju bra att ha om man ska iväg nånstans och måste ha mat med sig. Inte optimalt men bättre än ingen mat alls tänker jag.